September är här och det känns som om jag är inne i en kreativ berg- och dalbaneresa där allt är lite smått kaotiskt. Huvudet snurrar av livet, framtiden och alla tankar på vad jag vill skapa – både i konsten och i livet.
Jag ser svårigheter och möjligheter överallt. Huvudet kan inte stänga av. Jag vet inte vart jag är på väg och just nu är vägen krokig.
Jag lär mig akvarell, vilket är roligt, men kanske ändå inte riktigt är min grej. Jag målar men blir inte klar. Jag börjar på nytt och så vidare.
Men en form jag verkligen har fastnat för är linocut.
Linocut är rakt på.
Jag älskar processen – från skiss, till karvning, till tryck, till färdigt resultat. Jag älskar verktygen. Att få jobba med händerna. Jag älskar att få välja papper. Jag älskar att se den färdiga printen. Att förbättra till nästa print. Att få lära mig och utvecklas.
Jag har så många idéer jag vill testa att det känns som om hjärnan kokar.
Jag vill bygga studio.
Jag vill få större plats.
Jag vill ha en tryckpress.
Jag vill att mitt huvud ska sluta snurra…
